Nej riktigt så illa är det inte men livet kan vara en riktig berg- och dalbana. Riktigt riktigt tufft ibland men också helt fantastiskt.

Och precis som för alla andra försöker vi i början på året få ihop arbete, familjen, träningen och alla aktiviteter. Jag tycker att det är enormt viktigt att hitta en balans med all logistik varvat med jobb och vardagssysslor. Jag vet också att det är okej att inte ha det perfekt runt omkring en så länge vi hinner med varandra.

Familjen först. Alltid.

Vi försöker hitta tid tillsamans där vi myser ihop. Viktigt att prata, umgås och mysa.

 Jag har ju tidigare berättat att min kropp inte mår hundra. Sedan i somras har jag haft kramper i kroppen som inte vill ge med sig. Sjukt irriterande när vi inte hittar problemet. Jag är just nu under utredning men det tar ju sådan tid. Tålamodsprövande är vad det är.

Som jag tidigare skrivit så har jag hittat ett sätt som gör att jag har mindre ont och mindre kramper. Löpning i långsamt och lugnt tempo under 2-3 timmar. Utan att gå upp i puls för mycket och att kunna prata obehindrat. Det är rena medicinen. Just nu när kroppen är inne i ett skov är det tufft att skutta ut men känns helt fantastisk efteråt. Oftast kan jag känna hur det släpper under själva löppasset. Det är magiskt. Jag försöker successivt öka löppassen så att kroppen ska hålla men just nu känns det bara bra.

Det som också är riktigt tålamodsprövande är när ens dotter som mår dåligt inte tas på allvar. Vi har under månader provat ut en medicin så att hon äntligen ska få sova ordentligt. Nej då ger den såna biverkningar att hon måste sluta. För att inte må ännu sämre. Mitt i allt det här ska hon hinna läka och orka med skolan. Det är ju inte det lättaste när hon inte sover som hon ska. Nu ska vi testa en ny medicin och jag hoppas innerligt att det ska funka bättre för henne. 

Vi måste börja prata mer om ungdomars psykiska ohälsa och stötta dem så mycket mer. Media har börjat lyfta på locket men vi måste börja prata mer med varandra. Stötta, peppa och ge dem massor av positiv känsla. Samhället är alldeles för hårt idag. Ställs stora krav att alltid vara så perfekta och klara så mycket. Vi måste finnas där och bara lyssna. 

 Jag försöker alltid hitta och se det positiva i allt. Det gör jag mestadels. Dock måste jag ibland släppa det jag vill göra eller ha bokat in och "omgruppera". Jag och maken har blivit enormt flexibla och hittar snabbt nya lösningar så att det ska funka för alla. Det känns så bra. Tryggt.

Vi har blivit duktiga på att påminna varandra att pausa. Att andas och inte glömma balansen i tillvaron.

 Jag har satt upp mina mål för 2015. Realistiska mål med fokus på simning och löpning. Och yoga förstås. Det kommer bli så bra det här. Men just nu har jag min plan och mitt mål men räknar med att få ändra om lite nu och då. Ta en dag i taget utan att bli upprörd över att det inte blir som det var tänkt.

Saker och ting händer omkring oss - det kallas livet. Njut av det du har och ge din familj lite ompyssling.

 Det har varit två tuffa veckor då min kropp har strejkat ordentligt vilket har resulterat i många tankar och funderingar så här en söndagskväll. Vi får se vart det leder.

Ta hand om varandra och glöm inte att ta en lite paus. 

141017 jeanetteruno0043

Foto: Sofie Lantto