Detta har varken varit ett toppenår eller ett bottenår. Skulle nog säga att det varit ett riktigt mellanår.

Jag hade satt upp ganska stora mål och förhoppningar om att 2013 skulle bli "mitt år". Vara i min bästa form någonsin. Ganska korkat om man som jag tampas med auto-immuna sjukdomar som lite då och då spelar kroppen ett spratt. Men eftersom jag är väldigt duktig på att vända det negativa till något väldigt positivt så tycker jag att det blev ett grymt år.

Mitt största fokus för i år har jag faktiskt nått. Med råge också.

Jag ville förbättra min simning - bli snabbare, säkrare och inte vara så galet stressad i vattnet. Under hela året har jag tränat för fantastiska Anna-Karin Lundin, aka Coach AK från Simcoachen. Mestadels fick jag flyga över dagen till Göteborg för att träna med henne under totalt 2-3 timmar innan jag flög hem igen. Blev i och med det introducerad till Total Immersion som visade sig passa mig helt perfekt. Helt pötsligt blev det så mycket roligare att simma och framför allt så var jag inte lika rädd och stressad i vattnet.

Playitas nov 13 169

Tack bästa Coach AK!!

Så hur gick det då?

I Danmark fick jag under Århus Challenge (HIM) testas till max då jag under 1,9 km fick simma i ett ganska så stökigt hav och massor av äckliga maneter. Fy fasiken vad det var tufft! Jag var riktigt rädd men hade hela tiden mitt mantra i huvudet:

nemo-dory1

Hörde Doris från filmen Hitta Nemo i mitt huvud - Fortsätt simma!! Fortsätt simma!!

Så jag fortsatte... Men tyvärr räckte inte det då en pytteliten vass sten skar upp mitt däck och jag fick flera punkor. Men vet ni, jag var inte ett dugg ledsen. Jag hade ju fasiken gjort en fantastisk prestation!! Vem hade trott det för några år sedan? Inte jag i alla fall...

Jag var sjukt stolt!

Efter två veckor var det dags för tävling igen, Ironman 70.3 i Haugesund. Jag och maken åkte själva dit då resvägen var väldigt lång. Den här gången skulle ingenting stoppa mig. Jag skulle bara i mål.

Vilket jag gjorde!! Jag var så galet stolt över min prestation så jag grät i målgången där min fantastiska make tog emot mig med en bamsekram.

För mig är inte tiden viktigast utan upplevelsen. Att prestera trots att kroppen ibland inte är på topp på grund av värk och trötthet eller en mage som kollapsar.

 Finisher Ironman703 Haugesund2013

En av de bästa stunderna i mitt liv! Vilken känsla att springa i mål!

Det bästa av allt - jag persade min simning med 28 minuter mot förra året. Wow!

Annars har jag inte kunnat träna/prestera som jag önskat pga av min lilla kropp som ibland vill annat. Men jag har ändrat min träning till mer zon 2-träning vilket i sin tur har gjort att jag har fått upp en bra basträning. Sedan har jag fokuserat på funktionell styrka, crossfit, core/pilates och yoga. När vi tittar på alla min träning över året så har jag fått in en bra balans där. Däremot ligger jag back på cykel. Ändring på det!

Eftersom mina lungor har bråkat lite pga nedsatt lungkapacitet så har det varit tufft med andningen vid hög ansträngning, därav zon 2-träningen. Farten kommer när kroppen är redo. Jag är inte ett dugg orolig. Men jag är galet sugen på att riva av ett gäng intervaller!! Haha!! Det viktigaste är ju att jag får träna.

Något som jag är väldigt stolt över är min bok som kom ut innan sommaren - Rörlighet & Stretch - Jeanettes favoriter. Så roligt! Extra roligt att få göra det i samarbete med min underbara vän och fotograf Sussi. Just nu jobbar jag för fullt med bok nummer 2 som kommer ut till påsk. Spännande!

Det är inte fel att ha ett mellanår ibland. Nu laddar jag för 2014!

Hur har ditt år varit?