Jag måste faktiskt medge att när jag förra veckan satt 8 timmar på akuten för att utreda varför jag hade så fruktansvärt ont i höger sida så kände jag mig lite låg. Hade vaknat tre dagar tidigare mitt i natten över en hemsk smärta i höger lunga, svårt att andas och svimfärdig. Tänkte mest att jag legat ihoptryckt när jag sov, kan få ont då och somnade så småningom om i soffan. Dock ville det inte riktigt gå över så då bestämde jag mig för att åka in och få det kollat. Blev utredd för blodproppar, vätska i lungan och/eller infektion. Allt såg bra ut. Smärtan fortfarande kvar men skönt att få det kollat. De var för övrigt helt fantastiska på Karolinska sjukhusets akutmottagning. Inte alltid man blir serverad kaffe och kakor på akuten...

Har funderat på varför jag fått denna smärta då jag tycker att det borde gå åt andra hållet. Både läkaren, maken och jag är säkra på att jag fått en mycket kraftig sträckning och därav smärtan. Har funderat på vad jag gjort och kommit fram till att när jag tränar/jobbar så har jag full kontroll på mina rörelser men när jag rör mig i vardagen så gör jag rörelser med extremt stor hävstång. Inte konstigt att kroppen brakar så kort tid efter operation. Så inga onödiga lyft eller rörelser med kroppen på ett bra tag nu. 

Så otroligt onödigt när jag kommer ihåg vad läkaren sa efter operationen. "Dig skulle man behöver bromsa så ta inte i för mycket nu." Hahaha!! Är huvudet dumt får kroppen lida minsann.

Fast det hindrar mig inte från att träna. Känslan när jag klev i poolen och rev av ett 20 min simpass med mestadels teknik men också 300 meter frisim, var magisk! Den känslan var helt enkelt fantastisk! Jag mår oförskämt bra och har med hjälp av min fantastiska tränare Magnus Hagström lagt upp en plan för en stark kropp där jag ska kunna göra det jag älskar mest - att träna och tävla med en hållbar kropp. 

Så när jag klarade 300 meter i poolen gick jag upp ur vattnet helt överlycklig. Det kändes som om jag precis simmat ett superlångt pass med den bästa känslan ever. Kunde lika gärna ha varit Engelska Kanalen. Sakta men säkert kommer jag öka på min simning så om 2,5 månader när jag står på startlinjen på Mallorca kommer jag känna mig som en vinnare. Att få göra det tillsammans med mina fantastiska vänner känns desto bättre. Å vad jag längtar att få skutta ner i vattnet på Mallis! Lilla jag som för inte allt för länge sedan var livrädd för vatten längtar nu tills jag får riva av 1900 m.

Jajjemänsann - just nu känner jag mig som en vinnare efter 300 meter och bättre blir det!

IMG 5170

Lilla jag dagen före Ironman 70.3 Mallorca 2017. Jag är så redo och taggad!